torsdag 23 april 2015

I vårsolens glans - John Wayne och Tarzan look alikes

I helgen anordnades det lite spontant och entusiastiskt en John Wayne look alike-tävling här. Unge herr Eskil, FIN*Baila-Bailan Aika-Ässä, vann med hästlängder! Bara kolla in den här coola minen alltså!


Seelia var lite sur över att hon inte vann så hon anordnade en egen tävling: Vem-som-rejsar-fortast-och-fräckast-högst-upp-i-klätterträdet. Innan nån annan han blinka hade Seelia utsett sig själv som vinnare :-)
"Yay!" tjoade Seelia, och vinkade med en baktass till alla sina fans som var knockade av hennes fenomenala klätterskillls!



måndag 23 mars 2015

Moi! I am the new kid on the block!

Varmt välkommen lille FIN*Baila-Bailan Aika-Ässä, SIA e! 


Lillknatten har fullt upp med att bekanta sig med allt nytt och lära känna de nya kattkompisarna så jag har inte kunnat ta så många bilder av honom än. Han har ett helt otroligt fint temperament, spinner och kelar och är en så himla framåt och pigg liten gosse! Han har gigantiska tassar och kropp som en liten ranglig älg, med världens längsta svans. Och inte minst så har han en stamtavla som jag tycker väldigt, väldigt mycket om :-) 





fredag 27 februari 2015

Seelia 10 år!



Hipp hipp hurra för min Soulmate och favvopadda Seelia som fyller tio år idag! 

Seelia är en dam i sina bästa år, väldigt energisk och pratsam - och företagsam! Här ovan ser ni några av alla de mjukisdjur och leksaker som Seelia demolerat under årens lopp. Jag har inte haft hjärta att kasta bort allihop utan har sparat några av dem i en påse i städskåpet. Typ en liten Greatest Hits-samling.
"Fattas bara annat, de ska vara med på min retrospektiva utställning när jag blir gammal!" hojtar Seelia. Seelia ser nämligen detta nalle-trashande som ett ytterst seriöst och viktigt konstnärligt skapande. Seelia ägnar sig åt "dekonstruktion och undersökning av de besjälade föremålens insidor". Bara så ni vet.   

Här följer ett litet pärlband av några av Seelias omsorgsfullt omskapade Ikea-nallar:



Ovan: Två vita möss. Den högra är Work in progress som ni ser, endast bakbenen är uppätna och magen börjar bli lite demolerad och patinerad av kattmat. Kompisen bredvid är klar. Bara ryggrad, huvud och ett framben är kvar. Seelia är särskilt nöjd med den här råttan. Den har en fin balans.  


En anka, före och efter, eller "Ny" och "Inte så ny". De här kommer inte från Ikea, den har jag nog köpt på kattutställningar eller i djuraffären.
"Ett enkelt byte" kommenterar Seelia. 


Två huvudlösa stora råttor, och Pixis tassar i högre, övre hörnet (både Seelia och Pixi tyckte att Pixis tassar gjorde sig väldigt bra tillsammans med rått-tassarna på bilden).
De här råttorna är två av många som passerat Seelias gaddar genom åren. Hon börjar med att äta upp huvudet, sen svansen och sen tassarna. Sen är de inte roliga längre. 


Ikea-ormar. De här kan jag nästan gödsla med bara så många som passerat revy genom åren. Det ligger ormar överallt. "De har en bra spänst, trevliga att bita i och lätta att bära med sig" kommenterar Seelia.
Det finns även en annan, lite större Ikea-orm med sicksackmönster på ryggen, den är också väldigt poppis men lite platt och inte lika kul att bita i. 


En av alla många Ikea-råttor som Seelia håller på att bearbeta. Den saknar nos och ansikte, ett öra och större delen av ryggen. Den här bruna råttan får anses vara lite av en raritet. Det är annars främst de vita råttorna som Seelia föredrar, inte de bruna. 


Ett av Seelias ungdomsverk, det största i vår samling. En giraff, ca 45-50 cm hög en gång i tiden. Ett och ett halvt ben, hela långa halsen och större delen av ansiktet är uppätet.
"Den blev riktigt snygg" säger Seelia. 


Inför 10-årsdagen tömde jag påsen med Seelias samlade mästerverk på vardagsrumsgolvet för att forma dem till siffror. Seelia var väldigt förtjust över att återse sina gamla kompisar (de var nog inte lika förtjusta).
"Nääämen se, den där ormen jag åt upp julen -09!" utbrister Seelia. 


Här är de, en del av gänget och del av The Seelia Collection. Snart på en retrospektiv utställning om Seelia får som hon vill :-)


onsdag 10 december 2014

torsdag 11 september 2014

Sommarbilder från rastgården

Här är lite fler bilder från rastgården i sommar. Som jag skrev i förra inlägget så byggdes rastgården ut i år och det blev så fint! 


Har man blomsterälskande och synnerligen nyfikna katter kan det vara knepigt med blombuketter på bordet. Voila; häng en vas i taket! Här är det en massa malvor som hänger ovanför Lillegutts huvud när han dricker vatten. Lillegutt har en helt egen vattenskål på bordet; det första man måste göra när man kommer ut är nämligen att hoppa upp på bordet och dricka anser han.


Här är utbyggnaden i full gång och väggarna till vinkeln är resta. Jag flyttade blommor och rabatter till de "nya" rabatterna längs med utbyggnaden i början av sommaren för att växterna skulle hinna rota sig innan blomning. 


Takstolarna är resta! När bilden togs höll vi på att sätta nät på taket. Strax över 3 meter i takhöjd blev det.


Här lägger jag stenplattor i den ena nya delen av tillbyggnaden. Lillegutt tycker att det bästa som finns är att rulla sig i sand eller jord så man blir alldeles svart! Värsta groomingen! Lillegutt låg och gnuggade sig med tassarna i vädret när jag sopade sand i fogarna och var i sitt esse. Pixi - som avskyr att smutsa ner sig - kan ses längst ner till vänster i bild; noggrant, noggrant tvätta sina tassar som blev alldeles dammiga av sanden. Förskräckligt! 


Längs en av väggarna i vinkelutbygget ska det bli en jordgubbsrabatt. Lillegutt som är en soldyrkare av rigorösa mått testade om det var en solig rabatt så att jordgubbarna skulle trivas. Det var det! Nästa år lär det nog sticka upp två röda Lillegutt-öron mitt bland alla jordgubbar. 


Seelia - surikaten! Seelia fastnar sällan på bild i rastgården, hon har fullt upp med att jaga insekter eller käka gräs. Här spejar hon på en humla.

(Seelia hälsar att hon inte alls är så där tjock som det ser ut som på bilden; näe! Kameran lägger på MINST ett par hekto; det vet ju alla, och den där vinkeln är då inte alls nåt smickrande så taskmörten till matte kunde gott valt en bättre plats att stå och smygfotografera på!)


Stenplattorna räckte inte till hela markytan så i vinkelutbyggnaden är det singel. Pixi tyckte att det var lite äckligt att gå den. Hennes känsliga små trampdynor är inte alls vana vid sådant brutalt golv! Bättre då att kvickt hoppa upp på stolar eller bord som är betydligt behagligare för hennes små tassar. Och så får man en väldans trevlig utsikt på köpet!


Lillegutt i spenaten! 


Sista bilden för denna gången. Jag sådde kattgräs i en kruka på sensommaren och Lillegutt och Seelia käkade gräs så det sprutade ur öronen :-) 

söndag 7 september 2014

Sensommarhälsning!

Det där med att uppdatera en blogg relativt ofta verkar inte vara min grej...! Nu har hela sommaren gått och inte en enda liten bild eller inlägg har jag fått till här - trots att jag plåtat katterna en masse när de solar utomhus, käkar dragon eller gräslök, solar i ett fönster, rejsar runt i rastgården, smyger på insekter och allt annat man kan ägna sommardagarna åt.
I väntan på att jag ska ta mig i kragen och lägga upp lite somriga inlägg (sisådär i efterhand) kommer det här en bild på katternas utbyggda rastgård så länge: 



Det är alltså vinkeln till vänster i bild som är själva utbyggnaden.Det blev väldigt bra med "högt i tak", och jag klurar redan på möjliga klätterväxter som kan slingra sig upp i nocken inför nästa sommar. Tittar ni noga så ser ni Lillegutt vid rastgårdens grind.

En sensommarbild till; inte på katterna men på dahlior och kronärtskockor i trädgården som var så fina i sensommarsolen.


tisdag 20 maj 2014

Solbadargutten


Äntligen kom solen tillbaka! Lillegutt som varit lite deppig över allt regnande är mycket nöjd över att vårvärmen gjort come back!